Buss och cykel, Göteborg

Låt kollektivtrafiken bygga samhället

Kollektivtrafiken bygger, stärker och utvecklar samhället genom att skapa attraktiva städer, krympa bilköerna, dämpa bullret, minska utsläppen av växthusgaser och öka tillväxten. För att buss- och spårtrafiken ska kunna skapa nytta för resenärerna och samhället behöver kollektivtrafiken ökad kapacitet på spåren, vägarna och gatorna, liksom en underhållen och fungerade infrastruktur som inte skapar förseningar.

Det här kan och vill branschen göra:

  • Förbättra samverkan med kommunerna om bebyggelseplanering, stadsutveckling och annan fysisk planering för att främja det kollektiva resandet med kommunala åtgärder.
  • Fördjupa samordningen med och inom regionerna om de regionala utvecklingsstrategierna och länsplanerna för transportinfrastrukturen.
  • Fördjupa samverkan med Trafikverket om inriktningsunderlaget för infrastrukturplaneringen och den nationella planen för transportinfrastrukturen.

På dessa områden behövs det politiska reformer

Viktigast är att:

  • Höja underhållsanslagen. Stärk det förebyggande underhållet och arbeta av underhållsskulden i syfte att hejda den nedåtgående spiralen av allt sämre standard på infrastrukturen.
  • Använda hela underhållsanslaget till underhåll. Samtidigt som järnvägarna och vägarna har mycket stora underhållsbehov använder Trafikverket inte hela underhållsanslaget till underhållsarbeten.
  • Tillsätta en kriskommission för punktligheten på järnvägen. De senaste åren har punktligheten försämrats till nya rekordlåga nivåer. Bortsett från den snörika vintern 2010 har punktligheten inte varit så dålig på över 20 år.
  • Öka anslagen till länsplanerna samt utveckla samarbetet med kollektivtrafiken vid framtagandet av länsplanerna för att förbättra kollektivtrafikens infrastruktur.
  • Använda de mest effektiva underhållsmetoderna. Med de effektivaste maskinerna
  • går det att göra underhållet 50-100 procent snabbare än i dag.
  • Öka trimningsanslagen för att snabbt öka kapaciteten på spåren och anlägga attraktiva och bekväma busshållplatser och bytespunkter.

Dessutom:

Prioritera underhåll av kollektivtrafikens infrastruktur för att öka punktligheten och kapaciteten

  • Samordna planeringen av underhållsarbeten, både på väg och järnväg. Trafikverket, regionala kollektivtrafikmyndigheter, kommuner, underhållsföretag och trafikföretag måste planera tillsammans.
  • Minska överbokningarna av tid i spår för underhållsåtgärder. Trafikverkets överbokningar gör att färre tåg kan köras helt i onödan.
  • Bättre koll på anläggningen. Trafikverket behöver bättre kontroll på järnvägens skick för att förbättra underhållet.
  • Ta fram en långsiktig underhållsplan för järnvägen i syfte att strukturerat och målinriktat arbeta av underhållsskulden.

Bygg infrastruktur som ökar kollektivtrafikresandet

  • Prioritera kollektivtrafikens behov i den nationella planen för transportinfrastrukturen, länsplaner och kommunala plandokument. Planera och utför konsekvent samtliga steg i fyrstegsprincipen.
  • Bygg hela stråk med syftet att så snabbt som möjligt få nytta av den nya infrastrukturen.
  • Planera och bygg betydligt snabbare. 20–30 år, som det regelmässigt tar att genomföra större infrastrukturprojekt i dag, är alldeles för lång tid.
  • Om det finanspolitiska ramverket ändras så ska de tillkommande medlen vikas till investeringar i och underhåll av infrastruktur som är viktig för kollektivtrafiken.

Fysisk planering för kollektivtrafikens förutsättningar och möjligheter

  • Anpassa den fysiska planeringen till kollektivtrafikens förutsättningar och behov av sammanhållen bebyggelse med närhet till arbetsplatser, skolor, butiker och service.

Formulera en målinriktad trafikpolitik som inkluderar kollektivtrafiken:

  • Ersätt infrastrukturpolitiken med en målinriktad trafikpolitik som inkluderar kollektivtrafiken. Skatter, avdrag, avgifter, lagar, regler, fysisk planering och skattefinansiering har mycket större påverkan på de klimatpolitiska målen och andra nationella mål än infrastrukturpolitiken.

Reformera infrastrukturplaneringen

  • Målstyrning i stället för prognosstyrning. Dagens prognosstyrda infrastrukturplanering
  • behöver ersättas med en scenariobaserad och målstyrd transportplanering som utgår ifrån beslutade nationella mål, bland annat klimatmålen, istället för nuvarande ordning där basprognosenför trafikens utveckling är styrande.
  • Reformera de samhällsekonomiska kalkylerna så att de inte hämmar utvecklingen mot ökad kollektivtrafikandel, minskade klimatutsläpp och hållbar tillväxt.
  • Utveckla resandeprognoserna så att kollektivtrafikens resandeutveckling inte underskattas.